Prevention

Så jobbar Cancerfonden med prevention

Photo of woman
Elin Ramfalk, Senior specialist och strateg folkhälsa på Cancerfonden. Foto: Malin Norlén
I Sverige skulle 16 000 cancerfall per år kunna förebyggas genom hälsosammare levnadsvanor. Att börja med barnens miljö är ett av de mest effektiva sätten. Men en av de största utmaningarna är att fokus ofta hamnar på individens ansvar, i stället för på samhällsstrukturer som påverkar våra vanor. Det vill Cancerfonden ändra på.

Cancerfonden arbetar både med att sprida kunskap om sambandet mellan levnadsvanor och cancer, men framför allt med att påverka samhället och bidra till förändring. Individens val spelar roll, men samhället påverkar i hög grad våra beteenden. Utbud, priser, marknadsföring och normer styr mycket av hur vi lever.  

– Samhället måste skapa förutsättningar för alla att leva hälsosamt. De hälsosamma valen ska bli de enkla och självklara, säger Elin Ramfalk, Senior specialist och strateg folkhälsa, som har jobbat 10 år på Cancerfonden. 

De största riskfaktorerna är rökning, solvanor, övervikt och obesitas, ohälsosamma matvanor, alkoholkonsumtion och fysisk inaktivitet. 

Vilka är de största utmaningarna inom prevention?  

–  Att fokus ofta hamnar på individens ansvar – vad vi själva bör förändra – i stället för på samhällsstrukturer som påverkar våra vanor. Ett exempel på framgång är rökningen. Tack vare rökfria miljöer, marknadsföringsförbud, höga skatter, information och stöd har rökningen i Sverige minskat kraftigt, säger hon. 

Övervikt, obesitas och matvanorna visar däremot motsatt utveckling – vi lever idag i en miljö som driver oss mot ohälsosamma val. Snacks och snabbmat finns tillgängliga dygnet runt, kampanjer och rabatter gynnar ofta ohälsosamma alternativ och utbudet av sötade drycker och snacks har exploderat och finns nu även att köpa i de flesta affärer, även i byggvaruhus och inom detaljhandeln, säger hon. 

Goda vanor sätts tidigt och barns matvanor är därför särskilt oroande – endast 1 av 10 barn äter enligt kostråden, medan konsumtionen av godis, snacks och läsk är hög. Andelen barn med övervikt och obesitas ökar kraftigt. Det är inte en plötslig förändring av våra matvanor utan gradvis förändring av samhället omkring oss som drivit på ökningen, och utvecklingen fortsätter gå åt fel håll. 

Hur kommer vi tillrätta med dessa utmaningar?  

– Vi behöver skapa en matmiljö som främjar och lyfter de hälsosamma matvalen men också gör de ohälsosamma valen dyrare, mer otillgängliga och mindre attraktiva, säger Elin Ramfalk. 

Cancerfonden strävar efter ett samhälle där det hälsosamma valet är det enklaste – oavsett bakgrund och förutsättningar. Barn och unga behöver få bättre förutsättningar att skapa hälsosamma matvanor. Utbud, pris, marknadsföring och normer påverkar hur våra vanor formas. 

Cancerfonden vill först och främst se: 

  • Förbud mot marknadsföring av ohälsosam mat som barn exponeras för. Barn och unga är extra känsliga för marknadsföring och påverkas mer än vuxna av marknadsföring av ohälsosam mat. Studier visar att marknadsföring av ohälsosam mat och dryck har en negativ påverkan på vilken mat barn väljer, deras kosthållning och vilken mat de frågar föräldrarna om att köpa. 
  • Nationella riktlinjer för den mat som serveras i offentligt finansierade miljöer där barn vistas. Utbud, pris och upplägg påverkar vad som säljs på försäljningsställen. Ändå saknar de flesta kommuner riktlinjer för vilken mat som erbjuds i dessa offentligt finansierade miljöer. Dessvärre dominerar ofta snabbmat, sockersötade drycker och godis kiosker och serveringar här.  

– Vi måste börja se våra matvanor som en samhällsfråga. Politiker och beslutsfattare har ett ansvar att skapa strukturer som gör det lätt att leva hälsosamt. Att börja med barnens miljö är ett av de mest effektiva sätten att förebygga framtida sjukdomar, säger hon.  

Vad kan man själv göra för att minska risken för cancer?  

– Hålla en hälsosam vikt, äta hälsosamt, röra på sig och avstå eller begränsa alkoholkonsumtionen, söka skugga när solen är som starkast samt låta bli att röka. Dessa hälsosamma levnadsvanor minskar risken att drabbas men är ingen garanti – cancer kan ändå drabba vem som helst. Vi kan också påverka hur vårt närsamhälle formas. Även om det är politiken som sätter ramarna, så kan vi alla bidra genom att lyfta frågan, säger Elin Ramfalk. 

Om Cancerfonden   

Cancerfondens vision är att besegra cancer. De finansierar den främsta forskningen, sprider kunskap om cancer och påverkar beslutsfattare i viktiga frågor. De är en fristående, ideell organisation utan statligt stöd. Arbetet möjliggörs tack vare gåvor och testamenten från privatpersoner och företag. Sedan starten 1951 har de delat ut nära 17 miljarder kronor till svensk cancerforskning. Överlevnaden har under samma tid mer än fördubblats – idag överlever sju av tio som får cancer. 

Cancerfondens mål 

Cancerfonden arbetar inom fyra områden: förebygga, upptäcka tidigt, bota och leva väl. Tillsammans med forskare, givare, partners, politiker och andra aktörer vill de påskynda kampen mot cancer.  

– Vi har satt tydliga mål för Sverige till år 2030: 

  • 30 % färre påverkbara cancerfall.
  • 1/3 av all cancer upptäcks i ett tidigt stadium.
  • 80 % överlever sin diagnos.
  • 100 % av alla som lever med eller efter cancer har en god livskvalitet. 

Cancerfonden.se