Den kliniska forskningen vid Karolinska Universitetssjukhuset går mot en ljus framtid. Jag ska vara uppriktig och säga att vi står inför flera stora utmaningar när vi nu genomgår förmodligen de största förändringarna i Karolinskas 88-åriga historia. Trots detta ser vi som dagligen jobbar och planerar för framtiden, ljuset i tunneln. Stockholms läns landsting har gjort omfattande satsningar och historiskt stora investeringar i bland annat infrastruktur för såväl framtidens vård som för den kliniska forskningen.
Den nya infrastrukturen bidrar till att vi kan erbjuda den kliniska forskningen en högteknologisk forskningsmiljö med ny teknologi och nya plattformar vilket kommer att bidra till att utveckla framtidens hälso- och sjukvård. För att åstadkomma detta kommer vår närmaste samarbetspartner – Karolinska Institutet (KI), vara nyckel till framgång, men även ett nära samarbete med universitet som Kungliga Tekniska Högskolan och Stockholms universitet och med näringslivet kommer att vara avgörande för att etablera det världsledande life science kluster i Hagstaden som kan bli resultatet av satsningarna.
Jag tror att en viktig framgångsfaktor för den kliniska forskningen i framtiden är att hälso- och sjukvårdens behov står i fokus när nya samarbeten etableras. Genom att tidigt i processen arbeta med patienten i centrum i den kliniska forskningen, kommer forskningsrön och innovationer att kunna förändra och förbättra hälso- och sjukvården markant. I samverkan med KI arbetar vi för att säkerställa förutsättningar för klinisk forskning inom processens alla faser; från initiering av forskningsprojekt till implementering av forskningsresultat i vården. Den framstående miljö för translationell forskning som nu skapas på Karolinska Universitetssjukhuset är även en viktig framgångsfaktor i utvecklingen av framtidens sjukvård.
Nu är alla byggfaser av ett nytt universitetssjukhus med ett helt nytt kliniskt forskningshus (BioClinium) snart över. Alla byggnader driftsätts och resterande patienter och forskare flyttar in under hösten. En process som har hamnat i skuggan av detta är Stockholms läns landstings arbete med att upphandla en helt ny teknisk plattform för vården. Det programarbetet går under rubriken Framtidens Vårdinformationsmiljö (FVM) och pågår under 2018 och 2019. Den nya IT-miljön som samtliga av landstingets vårdgivare kommer att införa, kommer bland annat att ersätta vårt nuvarande journalsystem (Take Care) och många andra lokala IT-lösningar som inte är kompatibla inom vårt eller andra länsgränser. Jag tror att FVM ger oss förutsättningar att nu på riktigt integrera klinisk forskning med en evidensbaserad och strukturerad vård som samtidigt blir möjlig att kvalitetssäkra och kontinuerligt utveckla.
Slutligen vill jag särskilt lyfta kraften som finns i den svenska life-science industrin, varav hälften är etablerad i Stockholm-Uppsala regionen. Jag vill se ett förstärkt och systematiskt industrisamarbete inom den kliniska forskningen och utvecklingen. Nu har vi vår infrastruktur på plats, tillsammans med en ur ett svenskt perspektiv unik infrastruktur av kreativa och högutbildade människor. Jag vill bidra till att göra Hagastaden till ett life science kluster som präglas av forskningsgenombrott med patientens behov i centrum.
